Pilgrimsmusslor
Jag är instängd i kontorets sjukhusdoftande gemak i sällskap med en trasig dokumentförstörare och den vackraste kappan i hela världen. Jag har ingen aning om vad jag ska kalla färgen den är i. Tokyonatt kanske.
Regnet silas genom molnen och smattrar mot fönstret, rinner nedför plåttaket och plaskar mot innergården. Himlen är grå, gatan är grå, min tjocka tröja är grå. Under balkongerna står en flicka i röd regnrock och steppskor. Innanför det stela galonet håller hon en tovig, gul katt med ett hopkleggat öga och krusade morrhår. Katten heter Maximillian and doesn't belong to her, they just took up by the river one day. Munspel och körsbärstomater. Listerinesmak och Bergamottdoft. Med en ögonblinkning är hon försvunnen. Klippeti-klappeti-sulorna klickar rytmiskt mot den spruckna asfalten.
If you're travellin in the North Country fair
Where the winds hit heavy on the borderline
Remember me to one who lives there
For she once was a true love of mine
If you go where the snowflakes storm
Where the rivers freeze and summer ends
Please see she has a coat so warm
To keep her from the howlin winds
Please see for me if her hair hang long
If it rolls and flows all down her breast
Please see for me if her hairs' hangin long
For that's the way I remember her best
I'm-a wonderin if she remembers me at all
Det kändes som en fin idé att citera Dylan idag.
Kommentarer
Postat av: Anonym
haha det är så sant. den är så go :D
fina bilder! KRAM
Postat av: Sofia i London
Tokyonatt. Vilket förträffligt ord för en färg!!
Trackback