Flux Capacitor

Jag är ett tjugoårigt flowerchild och en älskvärd sociopat. Jag överdramatiserar världen och prokastinerar sönder min tillvaro. Vid det här laget har jag rest, har jag sett, har jag älskat och hatat. Man kallar mig mångdimensionell drömmare, men det roliga är att ingen egentligen vet vad jag vill. Jag är besatt av destruktiva tankar om kärlek och död, och på den parallella tillvaro alldeles bortom mitt räckhåll där allting är trasigare men vackrare, en fruktansvärd frihet, den perfekta kyssen. Tills jag absorberas av detta kretslopp, av det förflutna i min framtid, den största flykten av alla, så skriver jag om det. Finserviser, romanskrivande, tarotkort, sexualkunskap och min Marlon Brando. Hej. Låt mig berätta en historia för dig.

La vie en Rose

"La vie en rose". Jag ser på världen genom rosafärgade solglasögon.

Jag är så glad. Jag är så himla glad. Jag tror att jag älskar precis alla idag. Speciellt mina mysiga och skrattande kompisar. Att skratta är nog det allra viktigaste, det som håller en vid liv.

"A girl is beautiful if she knows how to smile. I believe that laughter is the best medicine to anything" - Audrey hepburn

Igår natt var så rolig att jag tror att jag har glömt hälften. Allt jag minns är olidlig hetta, hundratals armar i luften och bas i bröstet. Personer som jag aldrig träffat förut och personer jag ser varje dag. Massor av fjärilar i magen.

Eller föresten, inte bara i magen, i precis hela kroppen. Jag är så glad.

Att dansa är nog det roligaste jag vet. Iskallt vatten är nog det godaste jag vet. Speciellt ifall pojkar med brunt, lockigt hår och putiga läppar bjuder på det.

Vi är nattfjärilar som lever på nudlar, te och kolsvart eyeliner. Jag älskar er. Livet är allt bra härligt ibland.

Älska känslan.



Tack för kommentaren förresten, jag blev glad!

La Vie En Rose

är itne det en låt av Edith Piaf??

Svar till Emma: Jo, det stämmer. På samma gång tycker jag att det är ett fint motto om hur livet borde och ska levas. En Rose. I rosa.