Flux Capacitor

Jag är ett tjugoårigt flowerchild och en älskvärd sociopat. Jag överdramatiserar världen och prokastinerar sönder min tillvaro. Vid det här laget har jag rest, har jag sett, har jag älskat och hatat. Man kallar mig mångdimensionell drömmare, men det roliga är att ingen egentligen vet vad jag vill. Jag är besatt av destruktiva tankar om kärlek och död, och på den parallella tillvaro alldeles bortom mitt räckhåll där allting är trasigare men vackrare, en fruktansvärd frihet, den perfekta kyssen. Tills jag absorberas av detta kretslopp, av det förflutna i min framtid, den största flykten av alla, så skriver jag om det. Finserviser, romanskrivande, tarotkort, sexualkunskap och min Marlon Brando. Hej. Låt mig berätta en historia för dig.

Hjärtslag och snöblandat regn

Jag vill inte tvätta bort svetten, intorkad i de rödlila vecken där korsettens stödskenor klämt huden. Jag vill inte torka av sminket från ansiktet, skimret och svärtan, rycka bort lösögonfransarna ifrån klisterklumparna, massera mina stela, bultade fötter som askgråa hänger i obestämd vinkel.

Jag vill behålla den här känslan.  

All hektisk trängsel, sista-minuten-kollen, denna oändliga väntan, ledet påväg mot giliotinen. Hjärtat stannar i halsgropen då ljuset släcks ute i scenvingen. Jag förflyttar min egen kropp ut mot mitten, känns som om jag står utanför alltihopa och bara ser ned ifrån en balkong långt borta, högt upp, det här är bara en underlig feber, ett akvarium. Pulsen skakar, lungorna får inte plats i dräkten, hjärnan totalt blank. Magentaskenet lyser upp våra siluetter mot väggen. Musiken detonerar. Jag flyger. Allt är över på tre minuter.

Sedan Jubel. Högt, vibrerande, bussvisslande, fotstampande, underbart jubel. Kolsyra i nervsystemet, helt berusande, en jävla drog. Jag kan faktiskt dö nu. Det är säkert.   

Jag behöver varken mat eller sömn. Men jag behöver det här. För alltid.

Gene skulle ha varit stolt över mig ikväll.

helt helt sjukt att du har nått din dröm (en så vacker också!) i 17 års åldern. helt sjukt och imponerande, och jag vill också. Du är beundransvärd!