Jardin
I det gräddvita träpanelhuset bakom alla regnbågsrabatter och nalle puh träd bor en liten familj. Familjen har egentligen inga släktband hur som helst, men de lever innanför de mörkblå fönsterluckorna bara för att de trivs så i varandras soliga sällskap. Alla rum är vita. Det finns nästan inga möbler. Bara instrument. Kanske en soffa, en sån där stor, kitchigt mönstrad en som alla sjunker ned i mitten på.
Inbäddad bland de smaragdgröna löven lever de ett gnistrande fint balletsko-liv. Man fönar håret och dansar time-step medan man förbereder morgonäggen. Tandborstarna pratar med varandra i emaljmuggen med blommor på framför spegeln. Någonstans ifrån hörs alltid musik. Jazz, chansons, punk, rockballader...
Trädgården är stor. Gigantisk faktiskt. Precis som Underlandet som Alice råkade ramla ned i. Den leder ända till havet faktiskt, full med gömställen och savannträd och luau-lyktor. Där är det alltid sommar. Från taket ser man genom trädgrenarna och in i solnedgången och över hela världen.
