"Tankens strider äro ock verklighetens"

 

 
 "Hyssj, hyssj, hyssj... Du är en ängel, baby, och du är så vacker när du svävar över taken".

 

Plötsligt storgråter jag i hissen och vet inte varför; så svårt att andas, så svårt att vakna. Ser henne där i den smolkiga helfigurspegeln, den lilla fågeln, lyckligt leendes, men nära inpå, där svettprälorna rinner nedför hennes käkben, där förstörs det hårdlackerade, guldskimrande plastfejset, där blir det till mänskligt siden, tungt broderat i sorg. Sveper fyra espresso med barnsligt mycket socker. Voìla, Mlle, här är huvudvärken ni beställde till lunch.   

   Ringer ett anonymt samtal. En anonym telefonsvarare sätter mig i kö. Den anonyma kvinnan som tar vid lugnar mig och vill veta vad jag tänker på. Jag pratar i två timmar utan stopp. När jag lägger på har det blivit alldeles mörkt utanför på taken och eftersom jag inte har tänt några lampor innan så det är det även mörkt i vardagsrummet, endast blå skuggor av ett skrivbord och tavlor på väggarna syns då jag kisande stapplar fram mellan högarna av böcker och tidningar. Nu är det bestämt. Jag ska gå till psykologen igen efter en paus på snart två år och jag är skitnervös.

    Jag ser mig somna i din famn medan du viskar hur jag flyger ut över staden, töntigt, eller hur, mellan befästningarna på Älvsborgsbron, så befriande, och bort över vattnet, över ljuspunkter till fartyg på en oljeglatt duk till hav, bort från västkustens kala klipphällar, bort från Sverige, och ingen där nere märker något, för där nere pågår allting som vanligt. Du ger mig allt du kan hitta, sliter inifrån, plockar ur luften, allt som brinner, och det känns så sorgligt men också skönt, och tillslut så somnar jag hos dig, där allt är vemodigt men vackert, där flickor tröstas, där allt ordnar sig i slutändan. Snälla kom närmre, längtande tonårstrummor, sommarkänslor, cigarettaska.

 

Jag ser hur vi i en regntung natt halkar framåt med vingliga steg, nedför en gata med laxrosa murverk, garageuppfarter i badrumskakel, ledsna motellpalmer och en air av California, hur du klättrar över ett villastaket, snor en stor vinröd vildorkidée till mig ur rabatten och övermodigt slänger ur dig ett "Grattis på födelsedagen, hjärtat". Hur vi balanserar längst ut på en kustklippa flera kilometer ovanför havsytan, spottande virvlar skummandes som i en kokande kastrull nedanför, hur det luktar salt och tång och piss och djuriskt och hur jag fattar din hand och får en plötslig tvångstanke att kasta mig ut men inte gör det och nästan tappar luften av spänning. Hur vi rullar oss i gräset, raglar och skrattar så vi kiknar åt nåt så ordinärt som dinglande papperlyktor i trädgrenarna ovanför, hur du luktar som en hel Woodstock '69 sommar, hur jag känner mig som en mes när jag inte vill supa mig full med de andra och att jag är yngst fastän du är yngre men mognare och inser att jag inte är en mes utan bara lite trött och behöver tänka.

 

Jag ser framför mig hur jag snurrar snurrar snurrar med hela huvudet fullt med blytungt rödvin lutat bakåt uppåt mot natthimlen på Bondi Beach som är helt folktom mitt i natten och där månskenet är så klart att vågorna liknar elektriskt silver och hur hela mitt ansikte och alla fuktiga småhår blir kolsvarta siluetter mot en lysande bakgrund. Jag snurrar snurrar snurrar, enorma vågor slås sönder, knivstålet blixtrar, åskan dundrar, sanden är hård och kall och blöt, jag ramlar, stukar nästan foten, jag tjuter att jag älskar dig jag älskar dig jag älskar dig, med salivsträngar på hakan, kåtdimma i blicken. Fumlar med ditt skrärp, skavsåriga revben, friktion, och han omsluter mig som glödande kronblad. Saltvattnet torkar på mitt ansikte som en stel beläggning. Slutet är början. I rymden kan alla höra dig.

 

 

*

 

 

Det har slutat regna i Göteborg och jag känner mig mer klarsynt.

 

Jag har vildtomater i en proggigt lerbrun funkisskål på soffbordet. Vildtomater smakar precis som kvisttomater och är inte vilda, utan odlade i växthus precis som alla andra tomater. Däremot kan de säljas till ett extra högt pris eftersom de kommer i olika form, färg och storlek, som mörkgrön och pumpaorange och rödlila. Vildtomater på soffbordet! Originellt, eller hur?! Heminredning! Shoppingtips! Den stora kärleken, den första kyssen, de finaste pojkarna! Vuxna människor, som fördummar sig själva, som lever för tomma ting och lär in att se på sig själva som barn. Som jag innerligt, innerligt avskyr dessa bubbelgumsrosa, kajalsvärtade nygoths som tror att pillerdöden är lördagsgodis, att destruktiviteten endast är skämt. Människor som verkar skaffa nya vänner i samma takt och ordning som de presenterar sig, som vill ses på Andra Lång medan jag bara vill gömma mig. Människor med koncentrationsförmåga, med simultanförmåga, koffeinberoende och koll. Är det bara jag som inbillar mig? Visst är det väl ändå jag som är egoisten? Jag slänger med mitt Lux Lisbon-hår i den magiska vårvintersolen, så flytande honungsgul att den nästan ser animerad ut, och ger dig ett påklistrat grin genom fönstret på spårvagn 6.

  Växt upp? Vem, jag? Provocerande feministfitta och landsförrädare som man är. O my god. O my god.

 

 F Scott Fitzgerald blev utsparkad från Princeton eftersom han skrev hellre än studerade. Å andra sidan var han ju också alkoholist, luspank och ansåg sig själv misslyckad största delen av tiden.

    Vi röker i fönstret med trafikens brus nedanför. Övergångsstället vid spårvagnshållplatsen ekar i natten. Ka-klang! Ka-klang! Hjärtformade blåmärken pryder din hals, du visslar på min sång om att springa med vildhästar. Jag älskar när det bara är du och jag i köksfönstret, du, jag, kryddväxtdjungeln och askfatet.

 

En författare är någon som skrev idag. Imorse, igår och istället för. Inte någon som tycker att hen skulle passa bra som författare kanske, om hen bara kunde sätta av lite tid, prioritera rätt saker någon gång. Inte någon som läser böcker, handlar ting och underhåller perfektionen för att slippa det fysiska och psykiska obehag som skrivandet för med sig, alltid, varje gång hen sätter sig ned och blickar ut genom fönstret över skrivbordet och tänker att det inte kommer något mer nu, aldrig. Inte någon som gnisslar tänder av avundsjuka allt medans hen scrollar adlibris.se och upptäcker alla dessa idiotiska kändiskokböcker och denna enkelspåriga materialism riktad till chicks som verkar publiceras på löpande band och tycka att man själv är så jävla mycket bättre än så men ändå inte gör ett skit. Inte någon som poängdroppar att man minsann pluggar till byråkrat med egentligen (är en känslig, trasig, konstnärlig själ och) vill skriva på heltid, egentligen, egentligen, över en besk drink, över ett sönderklottrat, flottigt anteckningsblock. Inte någon som har skrivit ett .doc på cirka 100 sidor och sedan ett år tillbaka samlar på formuleringar i ett en marinblå, nästan svart moleskin för det är moleskins som alla ansträngt häftiga personer har eftersom Hemingway föredrog de tätt linjerade sidornas mjuka tjockhet. Hemingway med sitt enorma maskulinitetskomplex och kvinnorädsla, Hemingway som även idag säljer La Closerie de Lilas ryktbarhet i tusentals turistguideböcker, Hemingway som betedde sig likt en barnunge hela livet och tillslut sköt sig själv i skallen med ett hagelgevär.

 

Just nu vill jag att allt är som vanligt igen, och ändå inte. Åtminstone så som det skulle kunnat vara, lutandes ut ur ett fönster upp och ned med Galenpanna i Göteborg, tjutandes som en varg, helst på franska. Min mun blir helt konstig av alla halstabletter, och jag är så himla beslutsam igen. Tror jag dör här.

 

We could be heroes, just for one day.

 

 


Kommentarer
Postat av: oroshjärta

Att få dem orden från dig betyder så mycket! Du som skriver ca ljuvligast i världen! Tack tack tack<3

2013-03-05 @ 21:56:03
URL: http://hornsgatanminauorta.blogspot.com
Postat av: julia

ALLT DU RÖR VID BLIR TILL PERFEKTION! ELLER, ALLTSÅ, ALLT DU SKRIVER ÄR PERFEKTION OCH JAG DRÖMMER MIG ALLTID BORT SÅ TOTALT ATT INGENTING ANNAT KÄNNS VERKLIGT!

2013-03-08 @ 09:34:31
URL: http://ohhboy.blogg.se
Postat av: oroshjärta

håller med ovanstående<3....kollar in var dag efter nya ord LOVE

2013-03-08 @ 16:23:17
URL: http://hornsgatanminauorta.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0