Sluta vänta på fredag. Spring omkring. Jag älskar er.
Historien, historier, historia.
De hänför mig. Slickar min hals.
Trafiken brusar genom alléer av stuckaturfasader. Tjutande putter, det är vesporna som kryssar mellan hostande, svarta taxibilar i vansinne. Illuminering, trädtoppar och järn.
Plankorna dallrar.
Isvindar. Mensvärk. Eiffeltornets spira.
Rosa moln kreverar. Ju fler smutspartiklar desto rödare skymning. Har de sagt.
Ruskiga kvarter, klaustrofobiska passager, mörka miniatyrtorg. Smattrar i kör utanför gallerier. St:Germain de Prés. Billie.
De sitter mot broräcket i en klump. De har filtar och vantar, de har gitarrer, de har bongos. De har kedjat fast sina namn i staketet. Hänglås för struntmynt. Stearin. Drick upp för drickandets skull. De sjunger, rah rah rah rah rah rah rah rah rah.
En spontan mupporkester. Kan vi inte också skriva låtar?
Jag saknade er så mycket. Jättemycket.
I tunnelbanan sitter en liten gubbe med fransk flint och fingrar på sin Ipad, en liten flicka i stor halsduk och läser Oliver Twist, en adonisk yngling med en diktsamlig i fickformat, en mattebok, knotiga händer. I taket finns litteraturens stora autografer. På kakelväggarna sitter svartvita affischer, föreställandes en ung man som håller en pilbåge spänd mot en ung kvinnas bröstkorg, de västra trakterna, en frasig blus. Emporte-moi. Sweep me off my feet. Står det.
Precis.
Kommentarer
Postat av: Isabelle
:) <3
Trackback
