My Awesome Mixtape
Min lila fé och jag. Vi snodde tulpaner.
Medan jag skar mig på rostaggar satt han på en balkong och spelade trumpet. Han hade mörka malakitögon, svart skjorta, bildstodsupppsyn bakom tre födelsemärken på kind. Jag såg inte så bra.
Musiken ger mig vingar. Kristallfötter, sockerfransar. Kolibrierna skakar av sig dammet och slipper ut ur glasmontern, tillsammans med fjärilarna, de stålblå.
I skolan finns ett konserverat människohjärta.
Jag såg hur han lade händerna på flickans axlar och drog henne till sig. Jag dog en del i taget.
Grymma värld.
aw, var hittar du alla fina bilder?
svar: vad skönt att höra. jag vet hur det känns, men ändå inte. jag var så pass liten när min mamma hade det så jag kommer inte riktigt ihåg allt. men lite kommer jag ihåg och det var inte roligt. men, idag är hon precis som vanligt igen. så det blir bra! det blir det.
och tack förresten.
inte konstigt om man dör lite om det händer. men det finns tusentals andra fina pojkar som uppstår i en-gång-i-livet situationer
åh, så fint du skriver! älskar introt eller vad man ska kalla det längst upp på sidan.
