Flux Capacitor

Jag är ett tjugoårigt flowerchild och en älskvärd sociopat. Jag överdramatiserar världen och prokastinerar sönder min tillvaro. Vid det här laget har jag rest, har jag sett, har jag älskat och hatat. Man kallar mig mångdimensionell drömmare, men det roliga är att ingen egentligen vet vad jag vill. Jag är besatt av destruktiva tankar om kärlek och död, och på den parallella tillvaro alldeles bortom mitt räckhåll där allting är trasigare men vackrare, en fruktansvärd frihet, den perfekta kyssen. Tills jag absorberas av detta kretslopp, av det förflutna i min framtid, den största flykten av alla, så skriver jag om det. Finserviser, romanskrivande, tarotkort, sexualkunskap och min Marlon Brando. Hej. Låt mig berätta en historia för dig.

My mannequin can dance

Fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan

Jag svär på min baskersamling att om det där helvetiska vulkanskitmolnet hindrar mina närastående resplaner så kommer jag att utkräva hämnd på den här skruttplaneten! Jag stänger in mig i en konservburk och kommer aldrig ut igen! Jag tänder eld på någonting jätteviktigt! Jag hoppar på någonting skört! Jag ... dör!

Det skulle ju bli du och jag, sedeslöshet, du och jag, Marlon Brando. Fürstenberg, l'Archevêche. Du och jag svepningar över Galetten. Bir Hakeim, Louis Lépine. Du och jag, älskling. 

Sprängs, äckelklump, sprängs! 

Ett år; längtan och kolsyra. Och nu försvinner du till Alderaan på en tornardo.

Merci beaucoup, fucking volcan du crap, merci beaucoup!      

 

förjävligt :/