Blåbärspaj
Vattendroppar rinner i osynliga spår på glasrutan. Den turkosa neonskylten i fönstret blinjar till lite då och då, fräser och klirrar. Dina lockar hänger ned i ögonen på dig. Det blir söta rynkor kring munnen när du ler. Mitt hår är klumpigt och blött och är slickat mot mitt ansikte. Filten du lagt över mig och min fuktiga tröja luktar som bibliotek. Det är tomt. Kaffet du gjort smakar beskt. Blåbärspajen som finns kvar delar vi på. Blåbärspaj är det bästa som finns tror jag. I alla fall blåbärspajen som du gör.
Näsblodet droppar ned på disken du torkat som en mörkröd pöl. Vaniljsåsen rinner från skeden ned på min haka. När du torkar bort fläcken så stannat din tumme på min underläpp. Och när du kysser mig så smakar du precis som blåbärspajen. Världens bästa blåbärspaj.
Vad håller vi på med egentligen? Kommer vi någonsin här ifrån?
Kommentarer
Trackback
